Ett asplöv.

Ett asplöv svävar i gryningen och snuddar bergkedjans topp, en gammal man sträcker sig efter dagstidningen och tittar opp. När kommer asplövet tillbaka? I en himmel så klar kan vi nu bara ana att vårt asplöv aldrig mer kommer tillbaks.  

                                               Till dig. 

Jag minns dig tydligt och klart i en skör dimma som bara genom mitt inre kan minnas.

När våra vägar skildes åt sades det inget mer, blott en önskan om att en dag kunna återses.

Vart du än befinner dig så önskar jag dig väl. Hoppas på att vi snart ses över en kopp te, då tankarna kanske är många men inte särskilt långa.

 Skrivet av Inge Gullinger.