Likt en mörk dimma som sveper in över land och hav den sista anhalt blir din sista, utanför köpmanens dörr uppenbarar sig en lång och reslig gestalt, med en bräcklig stämma -"Ditt liv äro förseglat likt ett timglas som nyss blivit tomt, ner i din grav ska du vila, endast dinna drömmar hava du kvar, må herren vara dig nådig tills din yttersta dag" 

Regnet faller utanför och jag sitter och lysnar på de diskussioner som cirkulerar kring fikabordet. Det ger mig inte mycket just nu, ibland är jag med, men oftast inte. Det är annat som uppehåller mina tankar just nu. Hoppas det går fort till våren. Nedstämdheten har lättat lite grann och trycket har minskat lite inne i min själ.

Kännde av ett "dystert mörker" som ständigt envisades med att vara närvarande.

Numera känner jag av detta "mörker" lite då och då istället, det är nog ett teken på att solen har börjar lysa upp min mörka tillvaro. ☀️

Må sommarens starka strålar hela mig, ge tillbaka min glädje ❤

Från "Ej i trafik" till "På egna äventyr" 

Blekingetrafiken i Karlskrona kommun har, sedan en tid ändrat texten när busschauffören går ur sitt pass eller vad man säger. Dom frågade allmänheten via Facebook och ville ha deras förlag på alternativ på text.  

Några gav bra förslag andra hade lite mer humoristiska inslag.  

Från "pisspaous" eller "på rymmen" eller varför inte "Skitnödig" 

"På rymmen" hade jag faktiskt gillat. Lite humor hade inte skaddat i vår annars småstela vardag.  

"När sorgen blir för stark och saknaden, outhärdlig, var finner du befrielsen? Flaskan kan locka och det kanske funkar för stunden för dom flesta? 

Men demonerna kan luras bakom varje hörn och vänta på att du ska fastna i alkoholens slaveri"

Detta kan röra sig om en förlorad vänskap/kärlek som tagit slut eller rent av en bortgång utav en familjemedlem.  

Men ta inte till "flaskan" som hälp utan vänd er till psykolog eller en kurator, familjemedlem, eller rent av en nära vän. 

Alla hanterar det på sitt sätt, visa behöver mer stöd än andra.

Jag till exempel vill oftast vara själv med min smärta.

Ibland vill jag pratta om det, med oftast kräver jag ensamhet. 

Musik i öronen är något som kan hjälpa för stunden, musik har en läkande efekt. Musik och gymbesök, långa promenader. 

Sen får ni inte glöma bort att "Det blir bättre med tiden" ... det är faktiskt sant! 

Hemmet äro min borg, min fristad där jag är trygg.

Saknaden är stor när jag är borta ifrån dig min kära lägenhet. 

En dag är jag hemma igen och ska vrida om mitt lås. Väl där inne så väntar katten som säkert undrat vart jag någonstans farit? 

Så där min lilla vän, nu så är jag hemma igen. 

Kattens runda men frågande ögon släpper efter ett tag - Ja, ja  ja min kära husse - Rör på dököttet nu slav och ge mig min burkmat!! 

Min borg i mitt lilla rike. (Mitt eller kattens) 

Har egentligen inget vettigt att komma med idag. Hade bara lusten att skvätta lite bläck runt om kring mig. Ingen direkt "litteratur" i den bemärkelsen. Bara en uttråkad "bloggare" som inte har något vettigt attt berika världen med, om jag någonsin har gjort det?. 🙃😉

Vist har jag några idéer till några nya dikter/poesi som jag tänker utveckla. Jag har återfått lite av den kreativiteten, lusten att skapa. 

Dom sista två verken som jag skrev var mycket personliga och jag ska väl erkänna att jag ångrar det lite i efterhand. Så personlig ville jag inte vara, men gjort är gjort. Tänker inte ta väck eller ändra på texterna. 

Jag tycker ändå att dom var helt okej, bättre än vad jag hade räknat med. Inte bara en "människa" som desperat måste få ut sina känslor på sin blogg. Få ur mig allt för att lättare bearbeta och slutligen gå vidare. 

 Snart har vi varmare dagar framför oss. 

Nya varma tider 😁☀️

Det har gått en tid, men det känns inte längre som om det var igår... En dag är som en kort sekund, känslor spelar inte längre någon roll .... saker och ting är bara sommdet är! 

Tiden har slutat slå .... jag drömmer mig bort.

Du är och var min älskade vän, jag håller dig kär tills tiden slutat slå.

Jag sade att det var lugnt ... att jag förstod hur du kände, men smärtan i mitt bröst värker änn och saknaden är ännu där. Känns som om hjärtat ska gå itu, men tiden läker alla sår, men det tar lite tid.

Jag drömmer att jag vandrar längst vattnets höga vågor, en klar midsommar dröm som sköljer över mig den tar mig med,Jag flyter bort... långt ifrån allt, blot för stunden har jag lämnat allt.. 

Jag vaknar sakta upp ... ditt ansikte lyser framför  mig. Dina ögon tittar rakt in i mig, ...vågorna rör sig du försvinner igen.

Du finns inte kvar men vågorna talar till mig ...att vi än en gång ska möttas igen.

Du fanns där, du fanns där för mig. 

Ditt ansikte lyser upp framför mig.  

Kan jag dröma igen? 

Du finns inte kvar men vågorna talar om för mig  .... att vi en dag ska möttas igen.

Ditt ansikte fanns där men vågorna skingrar det igen.

Skrivet av Inge Gullinger.  

Hallå? Detta är ditt undermedvetna som talar till dig. 

Du är inte sinnessjuk utan det är verkligen jag!

Men visst, är du sinnessjuk så hade det kanske låtit så här också? 

Du måste lyssna! Jag vet att du drabbats av olycklig kärlek, men du måste dra en gräns för dig själv, alternativet är olycklig kärlek.  

Du får inte förlora hennes vänskap utan var rädd om henne. Vänskap och kärlek är förenade med varandra.  

Det finns många nivåer utav kärlek. 

Du kan älska dina föräldrar,  älska dina syskon, älska dina vänner, ditt husdjur och din partner ... ja listan kan göras lång. 

Du älskar henne men va samtidigt rädd om er vänskap! Den betyder mycket för dig! 

.....................................

Detta handlar om en ung man som träffar en kvinna på en högskola. En bekantskap som mycket snabbt leder till djup vänskap. Med tiden växer sig vänskapen starkare hos den unge mannen som blir förälskad. När kärleken inte blir besvarad så förvandlas det till olycklig kärlek. Hans inre röst försöker tala honom till rätta. Dessa orden från hans undermedvetna får honom att förstå att vänskap och kärlek är förenat och att alternativet utan en dragen gräns är en evighet av sorg och bitterhet. Vänskap måste segra och bestå. För kärlekens skull.